Sitter hemma hos Erika och ska göra mig klar. Skulle egentligen jobba idag, men jag blev tvungen att åka förbi farmor och hjälpa henne med mer grejer och diskutera hur vi ska göra med flytten osv. Så det får dom helt enkelt finna sig i. Skulle vara en sak om jag ringde och ville vara ledig för en frisörtid lr ngt dylikt, men nu är det så att farfar har faktiskt dött och farmor behöver all hjälp hon kan få, och sedan tror jag inte att jag skulle kunna bidra med alltför mycket idag heller. Känns som att mitt upp i allt skulle jag bara släppa grejerna och kasta in handduken.

Ja, ska iaf göra mig klar nu, vilket kommer bli lite kämpigt utan kaffe:/ Jenny + kaffe = Sant. Jenny - Kaffe = Katastrof!! Ska försöka fixa på något sätt iaf, måste få till huvudet innan jag åker till farmor. Skriver nog något sedan!

Och till Ida: 

Tack så enormt mycket för stödet du ger mig, och allt du säger. Bara så små ord som du sa imorse betyder så grymt mycket och gör verkligen så att jag känner mig starkare. Loads of love! 

Got you half flippin' like fire

come with me, let me take you higher

I'm the object of all your desire

and your attention is all i require

don't stop now

cause you on a roll

make me go anywhere that you go

 I'm that dream in your head when you're sleepin'

I'm that secret inside that you're keepin'  

Read between the lines

Näe, nu är jag faktiskt ganska småtrött sådär.. Snackade nyss med Vilma och hon skulle inte komma upp, vart massa strul med skjuts osv, så hon stannar hemma. Då kan jag gå och lägga mig nu, sov så fruktansvärt dåligt inatt:/ Vaknade flera ggr och vred och vände på mig, och när jag väl hade vaknat dom gångerna tog det evigheter tills jag somnade igen. Hua! Så nu blir det till att sova riktigt, spec eftersom det blir jobb imorgon, dag-kväll-natt.

*Hoppas på en tidig kväll*

Natti! 

Sitter fortfarande hemma hos Erika, blir så att jag sover här, Vilma var påväg upp hon med. Lite myspys sådär nu, behöver jag verkligen. Bara slappna av och inte tänka så mycket på allt, hur svårt det än kan vara, synd bara att inte Ida är här, men hon får jag träffa imorgon :')

Har iaf försökt klura lite mer på hur jag ska göra med flytten och sådär, blir nog så att jag joinar grandma' i hennes crib, haha, skämtåsido (dumt tillfälle kanske..) så har jag faktiskt tänkt på att det kanske blir bäst så, för mig, henne och resterande familj.. Men måste nog tänka lite mer på det. 

Det släpper fan aldrig

I've spent so many nights wonderin' when will it end

When will the day come when happiness begins

I'm running the race but it seems too hard to win

I'm sick of mourning, my stomach is throwing up in the morning

I'm calling for help and watching it melt away

My heart's been put on display and put away

In many ways, many times I told myself it was ok

And anger was the price that was paid

While these faded dreams just screamed to bring them home

I'm dying to find You with open arms when I go

Knowing You love me and You waiting to give rest to my soul

Lord though I walk through the valley of the shadow of death, I'm not scared cause You're holding my breath.

I only fear that I don't have enough time left,

To tell the world that there's no time left

Lifehouse - Broken

Sitter hemma hos Erika nu och kollar halvt på Las Vegas. Var ju som sagt hos farmor idag och höll henne sällskap, hjälpte till att städa och lite sånna grejer. Var verkligen skönt att kunna finnas där för henne och hjälpa henne för en gångs skull. Även fast det blev mycket tårar, så blev det mycket fina minnen som pratades om Lennart. Farmor frågade även om jag ville flytta in hos henne, funderar faktiskt på om jag ska göra det för hennes skull. På så sätt slipper hon flytta på hem eftersom hon inte är alltför kapabel till att ta hand om lägenheten själv, och då kan jag ju finnas där för henne och hjälpa henne, och sedan finns jag ju där utifall att något skulle hända. Grämer mig lite över själva tanken att något händer då jag är där, men det kommer kännas sjukt mycket tryggare om det händer med mig där än om hon är ensam. Får ju ett eget rum, osv. Så det är inte en alltför dålig idé faktiskt, och det kommer ju självklart kännas betryggande för dom övriga familjemedlemmarna som oroar sig att veta att jag finns där. Och sedan för farmor, som verkligen bara vill ha sällskap nu när hon, till slut, är ensam..

Så jag sa till henne att jag skulle fundera litegranna och sedan återkomma med besked. Känns faktiskt som min skyldighet att göra det, och jag gör det mer än gärna om det innebär att farmor mår bättre. 

Var iallafall en mysig dag, synd bara att det ska krävas ett dödsfall för folk att inse vad dom redan har. Känner verkligen hur mycket hon är beroende av vårat stöd nu, och jag vet med 100% säkerhet att jag kommer visa henne det. 

Ja, och imorgon blir det till att återgå till vardagen, hur tungt det än känns. Ska först jobba på Lisas, sedan på kvällen blir det Oscar. Blir en privatfest där så det är bara två i disken, då blir det jag och Patrik, och ida ska servera. Men det känns ändå skönt att återgå, ha annat att tänka på, även fast man aldrig tänker på annat. Får se om jag verkligen pallar trycket. Hoppas jag verkligen iaf, tur att jag har så underbara kollegor :') 

Mja, ska kolla på tv lite nu och tänka ut lite fina saker man kan skriva i Lennarts dödsannons, en från mig Jonas och Pappa, sedan skulle jag hjälpa farmor med hennes.  

Justja, Bebis har fått sina efterlängtade kattungar nu:') Fyra stycken, och dom är för sjukt söta alltså. Grattis till den nyblivna mamman!

Circle of life

Sitter hemma nu med en kopp kaffe och en cigarett. Ska snart bege mig hem till farmor, hålla henne sällskap under dagen och hjälpa henne med lite olika saker. Drar mig litegranna för att komma dit, se hans saker och hans säng. En grej jag kommer fråga om jag får ta är iaf en svamp jag köpte till honom julen -98 tror jag. Även fast den är så jävla ful så betyder den ganska mycket, spec när den alltid har hängt där vid hans säng.. Hela alltet känns så sjukt overkligt. Har inte greppat det ännu. Har gråtit som en idiot, hela dagen/kvällen/natten, har inte kunnat sova riktigt, vaknat flera ggr under nattens gång och gråtit och legat och vridit och vänt på mig. Även fast tårarna inte slutar rinna så har jag verkligen inte förstått det, därför det kommer kännas jobbigt när verkligheten kryper sig på, sakta men säkert då jag kommer till farmor och det bara är hon där. Har ingen aning om hur jag ska få detta att lägga sig, känslan jag har i kroppen, sorgen och saknaden för farfar, men oron över vad som kommer hända med farmor. Nu har hon bara oss kvar, och jag kommer vara där varje dag och stötta hon, och hjälpa hon med saker som farfar brukade göra.. Hon är verkligen mitt allt, min pelare jag alltid har kunna lutat mig mot, som hela min familj alltid har kunnat och har lutat sig mot i svåra tider. Nu är det dags för mig att ställa mig där, och vara hennes pelare.

Lennart, jag saknar dig